Personalberättelser

Personalen berättar:

Det bästa med mitt jobb!

Tandläkare
Läs Katarinas berättelse

Doften fick henne att välja tandläkaryrket

För Katarina Johansson var det doften av kliniskt rent och möjligheten att få pyssla med småsaker på arbetstid som lockade henne att bli tandläkare.

– Jag har alltid gillat att klippa och klistra och inget slår doften av tandläkarmottagning, säger hon och skrattar.

Katarina blev klar tandläkare från Turun yliopisto år 2009 och fick samtidigt fast tjänst på Social- och hälsovårdsverket.

– Det är enkelt att arbeta här, vi tandläkare blir väl omhändertagna. Det finns alltid tandskötare till hands och vi arbetar vanliga kontorstider. Dessutom får vi själva välja vilka material vi vill använda oss av och har generöst med fortbildningstimmar. Fördelarna är många!

Intresset för dans hänger kvar sedan barnsben och Katarina deltar aktivt i pass som ordnas av arbetsgivaren på olika gym runt om i staden. Även på fritiden finns det fördelar med att arbeta på Social- och hälsovårdsverket.

– Det enda negativa med att arbeta som tandläkare är att behöva se på när andra lider. Speciellt när barn tycker att det är otäckt att få behandling och inte kan förstå att det blir bättre av att jag borrar. Många vuxna kommer in och berättar att de är rädda, det är bra att de säger till, då tar jag det ännu försiktigare och berättar noga om alla steg i behandlingen, förklarar Katarina.

Katarina,
Tandläkare

Överläkare
Läs Annicas berättelse

Människonära jobb som kräver kreativitet

Hon hade planer på att bli läkare redan i högstadiet. Det avslöjar en essä som hon skrev under en modersmålslektion. Och sin fritid ägnar hon åt att träna innebandy i damlaget.

Det är Lepplaxfödda Annica Sundberg, överläkare på fysiatriska polikliniken vid Malmska, som vi talar om.

Annica tog studenten i Jakobstad. På sin mattelärares rekommendation började hon studera till läkare i Bergen, Norge. Hon blev klar med sin studier 2004 och några år senare började hon specialisera sig inom rehabiliteringsmedicin. Sedan 2005 har hon varit anställd av Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad, och här trivs hon!

Hon uppskattar att få jobba nära människor och samtidigt få utlopp för sin kreativitet.

– Här kan vi sällan göra människor helt friska, men vi kan hjälpa dem att hitta tillbaka till livet. Det är givande att se sina klienter få tillbaka livsgnistan, berättar Annica.

Annica Sundberg,
Överläkare

Biträdande avdelnings­skötare
Läs Kims berättelse

Joursjukskötare med vana att ligga före

-Oregelbundenheten, det är den jag gillar mest, säger Kim Yli-Pelkola finurligt. Han syftar på sina arbetstider, som på inga vis stämmer med kroppens naturliga dygnsrytm.

Du som haft ärende till Malmskas jour har antagligen träffat Kim. Han är biträdande avdelningsskötare och tar han hand om allt från febriga spädbarn till hjärtsjuka äldre.

-Skiftesarbete passar inte alla, men för mig innebär det ett slags frihet och en mindre inrutad vardag, förklarar Kim.

Förutom avdelningsskötare är han golfinstruktör. Sedan 25 år tillbaka har han tillbringat många lediga stunder på golfbanan.

Kim trivs med att jobba med människor och uppskattar mångsidighet. Spektret med diagnoser som han möter är brett. Allt från öronvärk till hjärtrytmrubbningar kan stå på schemat. Arbetet kräver bred kompetens, men man måste också kunna vara förutseende.

-Alla dagar är olika. Det gäller att hela tiden ligga steget före, konstaterar Kim, som hela tiden utstrålar ett lugn som kommer väl till pass i det jobb han utför.

Kim Yli-Pelkola,
Biträdande avdelningsskötare

Sjukskötare
Läs Kents berättelse

Vård i hemmet skapar personliga relationer

-Idag har telefonen ringt i ett, berättar Kent Holmberg, sjukskötare inom hemvården.

Att jobba som hemvårdare innebär intensiva dagar, men också en uppskattad frihet. Kent berättar att bilfärden mellan klienterna medför en paus som gör att han får en chans att ställa om och ladda sina batterier. När han knackar på hos följande klient är han återigen redo att ge det som krävs.

Det var en lyckad praktikperiod som gjorde att Kent fick mersmak för jobbet inom hemvården. De regelbundna arbetstiderna och det självständiga arbetet gjorde sitt till. Dessutom uppskattar han den personliga relationen som uppstår med klienten i och med vården i hemmet.

-Det är betydligt lättare att skapa sig en helhetsbild av klienten än vad det är på en avdelning. Man ser genast hurdant liv klienterna lever och vilka behov de har, förklarar Kent.

Kent Holmberg,
Sjukskötare

Närvårdare
Läs Viktorias berättelse

Att vårda är mitt kall

-Jag skulle aldrig byta bort mitt jobb mot något annat, säger Viktoria Ahlvik, närvårdare inom hemvården.

Viktoria har alltid känt att det är hennes kall att jobba inom vården. Hon berättar att studierna till närvårdare blev en bekräftelse på att hon hade valt rätt bana.

Att vårda klienter i deras hem är speciellt och leder ofta till personliga relationer. Särskilt viktigt är det att värna om klientens personliga integritet.

-Som hemvårdare känner man sig mer som gäst än som en vårdare, berättar Viktoria. Min huvudsakliga uppgift är att se till att klienten mår bra, men när jag kliver innanför tröskeln till någons hem måste jag göra det på samma villkor som en gäst.

Viktoria Ahlvik,
Närvårdare

Närvårdare
Läs Jonnas berättelse

Från ett häftigt stick till fast tjänst

Hemvården ger en skinn på näsan! Jonna Cederström uppskattar att få ta mycket eget ansvar samtidigt som hennes kollegor alltid finns nära till hands om hon behöver vägledning. Omväxlingen i arbetsuppgifterna gör att jobbet som närvårdare aldrig blir tråkigt. Klienterna ger henne mervärde och får henne ofta att dra på smilbanden. Arbetsdagen som närvårdare kan se ut hur som helst, en utmärkt egenskap för ett roligt jobb är att man aldrig vet vad som väntar en.

”Jag tycker om att ta ansvar”

Jonna Cederström

Jonna Cederström,
Närvårdare

Ingen dag är den andra lik, säger Jonna Cederström och ler när hon plockar ner donitsar i köpkorgen åt en klient. Det som lockade henne till vårdsbranschen var möjligheten att få jobba nära människor. Men närvårdaryrket har inte alltid varit en självklarhet för henne, först i högstadiet när hon var på studiebesök vid Yrkesakademin i Bennäs fick hon upp ögonen för vårdbranschen.

– Jag minns att vi fick lära oss första hjälp och pröva på att sticka varandra i fingret för att ta hemoglobinvärdet, det kändes häftigt!

Det har hänt en hel del sedan Jonnas första egna stick, via studier på Yrkesakademin i Bennäs sitter hon nu på en fast tjänst som närvårdare i Nykarleby. Ända sedan hon tog körkort har hon gjort sin praktik på hemvården och nu är hon anställd. Här trivs hon med kollegorna, mångsidigheten och ansvaret.

– Jag väljer hemvården mycket hellre än att jobba på någon avdelning, här är det mera varierande och jag får ta mycket eget ansvar.

Visst kan det bli ensamt ibland, men Jonna har bra hjälp av sina kollegor om hon skulle stöta på problem eller hamna i en svår situation.

– Vi hjälper alla varandra och jag lär mig av de som har mera erfarenhet än mig, dessutom är mina kollegor alltid bara ett telefonsamtal bort om jag undrar över något, berättar Jonna.

Jonna är en tjej med skinn på näsan, något som behövs när man arbetar inom hemvården. Klientarbetet innebär att man ibland hamnar att ta snabba beslut och inte hinner ringa efter hjälp eller fundera över alternativa tillvägagångssätt. Det gäller att våga rycka in om det sker något oväntat.

– När någon klient är i en jobbig situation och jag kan hjälpa dem känns det verkligen som att jag gör något meningsfullt! Det är härligt när någon av våra klienter uppskattar och tackar mig för något jag gjort, det lyfter min dag och gör mig på gott humör.

Vårdbranschen är ett givet val för Jonna idag och i framtiden. Hon uppskattar den nära kontakten med klienterna och att få hjälpa personer som behöver extra stöd. Att få en fast tjänst redan som 20-åring är inte många förunnat, nu har hon en bra plattform att stå på och möjlighet att studera vidare utan att säga upp sitt jobb. Ett guldläge helt enkelt!

Allmänläkare
Läs Johannas berättelse

God gemenskap och personlig atmosfär

– Jag har världens bästa arbetskamrater, säger Johanna Torp-Duma, specialiserande läkare inom allmänmedicin på Social- och hälsovårdsverket.

Johanna har studerat i Umeå, men återvände till hemtrakterna tillsammans med sin man när hon var klar med sin grundutbildning. De ville prova på att bo närmare släkt och vänner och valet föll på Jakobstad. Idag, tio år senare, är de fortfarande bosatta i Jakobstad. Numera har de båda fasta jobb, ett hus och tre barn i åldrarna 2, 6 och 8 år.

– I början av min karriär hade jag ingen tanke på att bli allmänläkare. Men efter nio obligatoriska månader på Malmskas hvc-mottagning blev jag fast anställd, trots att jag för tillfället var föräldraledig, berättar Johanna glatt.

Utöver det kollegiala stödet uppskattar Johanna sin arbetsplats för den lyhördhet och flexibilitet som råder. Ledningen ser till allas bästa och anställda får möjlighet att jobba med sådant som de brinner för.

– Det finns många fördelar med att jobba på ett litet sjukhus. Vi har goda konsultationsmöjligheter och man är inte bara en i mängden. Om jag behöver ringa och rådfråga någon vet personen i andra ändan vem jag är. På det sättet är vi alla viktiga länkar som tillsammans skapar en fungerande helhet, avslutar Johanna.

Johanna,
Allmänläkare

Tandskötare
Läs Saras berättelse

Noggrannhet gör en bra tandskötare

– Det är nyttigt att ibland sätta sig själv i tandläkarstolen. Då förstår man hur det kan kännas för patienterna, säger tandskötare Sara Värnström-Granholm.

Tandvårdsrädsla är vanligt, men det finns också de som upplever besöket som egentid och som passar på att slappna av, berättar Sara och ler.

Sara har vetat att hon vill jobba inom tandvården ända sedan högstadieåldern. Färdig tandskötare blev hon 2007. Sedan dess har assisterat olika tandläkare, men också fått tre barn som hon varit hemma med i omgångar.

– Jag uppskattar att ha regelbundna arbetstider, säger Sara, som just nu ägnar kvällarna åt att bygga hus i Ytteresse tillsammans med sin man.

Som tandskötare gäller det att hela tiden ligga steget före. När Sara assisterar tandläkaren ser hon till att alla instrument finns framme då patienterna anländer. Hon jobbar också i instrumentvården, där hon rengör och steriliserar instrument. En vanlig dag träffar hon upp emot tio patienter. Det var mycket att hålla reda på i början men småningom började det rulla på, konstaterar Sara.

Sara tandskötare

Sara,
Tandskötare

Kirurg
Läs Susannes berättelse

Dansant kirurg med stadig hand

Du har säkert sett henne virvla runt på scen. Susanne Åkerholm är en långvarig och trogen JKG-ledare som lär ut show- och jazzdans på sin fritid. Lusten till rörelse har alltid funnits där.

– Jag ville bli gympalärare, men fick rådet att inte arbeta med mitt största intresse utan hålla det som hobby. Då blev det läkare istället, säger hon och skrattar.

Susanne är tf. överläkare på kirurgiska polikliniken i Jakobstad. Här arbetar hon deltid sedan dagkirurgin slogs igen.

– Nu gör vi mindre operationer med lokalbedövning samt förundersökningar. Efter att patienten genomgått en större operation på annan ort kan vi ta hand om kontrollundersökningar som endoskopi och röntgen. Vi samarbetar tätt med Vasa centralsjukhus och har gemensamma uppföljningsscheman för att underlätta för våra patienter, berättar Susanne

susanne testimonial

Susanne,
Kirurg

Diabetesskötare
Läs Marinas berättelse

Engagerad och coachande diabetesskötare

Vården är inget nytt för Marina Wiklund, hon har jobbat inom pediatriken i 30 år. Sedan 2.5 år tillbaka huserar hon på Malmskas diabetesmottagning och brinner för att få sina patienter att hitta inre motivation och glöd.

– Det bästa jag vet är när patienterna hittar motivationen till aktiv god egenvård och energin till att leva hälsosamt. Det känns som en seger varje gång! Alla med diabetes behöver leva livet ut med sin sjukdom och den kräver aktiv egenvård, berättar Marina.

Det finns två typer av sjukdomen, diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Nuförtiden är dessa två typer även uppdelade i undergrupper. Forskningen kring diabetes går framåt med en hiskelig fart och alla diabetesskötare utbildas kontinuerligt för att hålla sig ajour med de senaste forskningsresultaten.

– Det kommer ny forskning och nya tekniska hjälpmedel hela tiden. Allt för att göra vardagen enklare för patienterna. Som diabetesskötare behöver jag ha respekt för mina patienters livssituation och deras individuella resurser, en del tar t.ex. till sig ny teknik direkt medan andra är mera avvaktande.

Marina diabetesskötare

Marina,
Diabetesskötare

Avdelnings-skötare
Läs Ullas berättelse

Aktiv fritid ger energi

I ur och skur snörar Ulla Prittinen och hennes man på sig joggingskorna.

– Jag har alltid rört på mig, men nu är jag medlem i en Facebook grupp där deltagarna springer en halv mil om dagen. Tempot har blivit långsammare, men att springa är nog fortfarande den bästa medicinen för att rensa huvudet, säger Ulla och ler.

Som 20-åring var Ulla Prittinen färdigutbildad sjukskötare, efter Solkulla åldringshem och Uleåborgs Universitetssjukhus landade hon på Malmska på 80-talet. Arbetet på Solkulla gav henne några välbehövda mognadsår och i Uleåborg på akutortopedin fick hon lära sig att ”Kärpät” inte betydde flugor.

– Jag har fortsatt att utbilda mig. Först en klinisk specialistutbildning och senare läste jag ledarskap för att få behörighet som avdelningsskötare. För 15 år sedan tog jag emot ett avdelningsskötarvikariat och på den vägen är det, nu är jag avdelningsskötare för flera enheter, berättar Ulla.

Ulla är en Kackursbo med fyra barn. Även på fritiden spenderar hon tid med sin fantastiska personal.

– Vi umgås också ibland efter arbetstid och hittar på allt möjligt roligt, berättar Ulla.

Ulla avdelningsskötare

Ulla,
Avdelningsskötare

Närvårdare
Läs Jeanettes berättelse

Varierande och utmanande arbetsuppgifter

I poolen arbetar du på minst tre olika avdelningar i en ordinarie befattning. Du har fasta arbetsskift och högre lön. Jeanette har arbetat som närvårdare i poolen i 2 år och trivs som fisken i vattnet.

– Det passar mig utmärkt att ha ett jobb där både arbetsuppgifterna och klienterna varierar från dag till dag. Jag behöver lite utmaning för att må bra och tycker om att ta egna initiativ. Det får jag göra i mitt arbete!

Jobbet som närvårdare i hemvården blir mera mångfacetterat genom att inneha en poolbefattning. Poolarbetarna i hemvården har ett eget hemteam men arbetar i de grupper där de behövs.

– Vi poolarbetare i hemvården har bra arbetsgemenskap sinsemellan men umgås även med alla andra grupper som vi arbetar med. Via arbetet i poolen lär jag känna dubbelt så många människor och får träffa klienter i varierande ålder och med olika sorters behov, berättar Jeanette.

Jeanette,
Närvårdare

Sjukskötare
Läs Ann-Britts berättelse

Omväxlande dagar på barn- och ungdoms­avdelningen

– Jag vet aldrig vad som väntar när jag börjar ett skift!

Sjukskötare Ann-Britt Wiik-Björkskog trivs med omväxlingen på barn- och ungdomsavdelningen vid Malmska.

Ann-Britt, eller Titti som hon också kallas, är ett känt ansikte för många. Hon började som sjukhusbiträde på Malmska redan på 90-talet. Småningom var hon redo för nya utmaningar och sadlade om till sjukskötare.

– Relationen som skapas till patienten, föräldrarna och ibland också till syskon är speciell, säger hon.

– Vi har ett stort ansvar och vissa dagar kan vara utmanande. Jag minns särskilt en gång när jag var ensam ansvarig vid en transport av en nyfödd till Tammerfors. Då gällde det att lita på sin egen förmåga, berättar Titti.

Oavsett vad som inträffar är det viktigt att patienterna känner sig trygga. Och det ser Titti och hennes medarbetare till att de gör!

Ann-Britt sjukskötare

Ann-Britt,
Sjukskötare

Närvårdare
Läs Julianas berättelse

Framsteg
och delad glädje

Rehabiliteringsavdelningen är ett mångprofessionellt team, det finns mycket kunnande hos oss och vi har ett nära samarbete. Det finns både avancerad rehabilitering och geriatrisk rehabilitering. Stämningen på avdelningen är jättebra. Vi utgår alltid från möjligheter och vill se på patientens situation ur ett helhetsperspektiv. Det är fint att få följa patienternas framsteg och att få glädjas med dem. Hos oss finns också en positiv inställning till utbildning.

Juliana,
Närvårdare

Hälsovårdare
Läs Josefins berättelse

Krisen ledde till drömyrket

Att få finnas till för andra, hjälpa de som har det svårt och komma nära människor är det absolut bästa med att vara hälsovårdare enligt Josefin Portin. Mångsidigheten och möjligheten att själv få utvecklas både professionellt och personligt ser hon mest som en bonus. I jobbet som hälsovårdare får hon utlopp för sin stora empati och medkänsla samtidigt som hon återgäldar gåvan hon fick av sin egen hälsovårdare när hon gick i gymnasiet.

”Min gamla hälsovårdare inspirerade mig till mitt yrkesval”

Josefin Portin

Josefin Portin,
Hälsovårdare

Det lyser i Josefins ögon när hon pratar om sin gamla hälsovårdare och det är inte svårt att förstå att hon verkligen var hennes hjälte. Hälsovårdaren kom att bli ett stort stöd för Josefin när hon gick igenom en jobbig period i tonåren, vad ingendera av dem visste då var vad deras relation skulle leda till i framtiden.

– Hon är anledningen till att jag blev hälsovårdare, jag ville vara lika godhjärtad och empatisk som hon var och kunna hjälpa ungdomar som har det svårt, säger en entusiastisk Josefin.

Josefin arbetar som skolhälsovårdare på flera olika skolor, hennes klienter är allt från lågstadiebarn till vuxenstuderande. Omväxling är något som ger Josefin energi, hon gillar sitt jobb för att den ena dagen aldrig är den andra lik. En dag ger hon vaccin åt förstaklassister och nästa dag reder hon ut en livskris tillsammans med en studerande, det är väldigt stort spann på Josefins arbetsuppgifter.

– En stor del av mitt jobb går ut på att lyssna och förstå, ibland kommer någon in med fysiska symptom som efter lite samtal visar sig vara grundat i stress och psykiska problem. Mitt jobb är då att lyssna och finnas till som bollplank, men även slussa dem vidare till skolpsykologen.

När Josefin pratar om sitt yrke märks det på hela hennes kroppsspråk hur mycket hon brinner för att vara hälsovårdare. Hon poängterar ändå hur viktigt det är att ta hand om sig själv för att inte bränna ut sig.

– Vi är en grupp hälsovårdare som träffas två gånger i månaden för att stämma av läget. Vi går igenom vår arbetsbörda, hur vi själva orkar och mår samt hur vi kan hjälpa varandra. Det är en otrolig lättnad att få vara ärlig med sitt mående på sin arbetsplats, mina kollegor är ett stort stöd för mig, berättar Josefin.

Ett tack av en studerande som fått hjälp och känner sig sedd är det bästa Josefin vet. Som hälsovårdare får hon följa deras resa på nära håll, många kommer in och berättar hur de börjat må bättre och tackar henne för hjälpen på vägen. Hennes gamla hälsovårdare har hon förstås tackat själv, både för hjälpen att tillfriskna men även för inspiration till världens bästa yrke!

Specialistläkare
Läs Jennys berättelse

Kompetens utvecklas genom samarbete

En idag 27 år gammal häst fick specialistläkaren Jenny Gripenberg att söka sig tillbaka till hemstaden Jakobstad efter sina studieår i Umeå.

– Jag hade inga direkta planer på att flytta tillbaka till mina rötter, men jag tänkte att gör jag det ska jag i alla fall ha en häst, säger Jenny och skrattar.

Det blev mer än bara en häst för Jenny. Idag bor hon kvar i Jakobstad med sin familj.

– Jag trivs här! Det vi gör på Malmska idag, det gör vi bra. Det är lätt och smidigt att få vård. Eftersom det är småskaligt blir samarbete en naturlig del av vår vardag vilket automatiskt leder till att alla i personalen utvecklar en bredare kompetensbas.

Jenny är specialiserad inom inremedicin och tar idag mest hand om patienter med diabetes samt de som lider av mag- och tarmsjukdomar.

– Eftersom diabetes är en kronisk sjukdom blir patienten aldrig frisk. Där får jag vara med som ett stöd och ödmjukt lyssna in personens livssituation. Genom att vi träffas regelbundet genom livet bygger vi fina relationer med varandra, det uppskattar jag allra mest med mitt arbete, berättar Jenny.

Jenny

Jenny,
Specialistläkare

Sjukskötare
Läs Madeleines berättelse

Roligt på jobbet ger välmående

Madeleine Lindgren skall precis börja sitt skift och går upp för trapporna till avdelning sju på Malmska sjukhus där allmänmedicin, inremedicin och lungsjukdomar delar på kvadratmetrarna. Hon har jobbat som sjukskötare i två års tid och är god vän med de flesta av alla femtio sjukskötare som arbetar på hennes avdelning. Direkt hon stiger innan för dörren till avdelningen börjar hon automatiskt skämta med alla hon träffar, känslan på avdelningen går inte att ta miste på – här trivs personalen!

”Vår avdelningsskötare Ulla är helt fantastisk”

Madeleine Lindgren

Madeleine Lindgren,
Sjukskötare

Under de senaste åren har förändringens vindar blåst på avdelning sju och i vården överlag, mycket har skurits ner och omorganiserats. Madeleine berättar att även under jobbiga perioder har hon och hennes kollegor hållits vid gott mod, de har för vana att alltid peppa och stötta varandra.

– Vår avdelningsskötare Ulla är helt fantastisk! Det är till stor del hennes förtjänst att vi har ett så bra team på avdelningen. Alla känner sig sedda och vi bryr oss verkligen om varandra.

Madeleine har studerat på Yrkeshögskolan Novia i Åbo. Under studietiden hann hon praktisera på både Åbo Universitetscentralsjukhus och Malmska i Jakobstad. När hon väl fått sin examen var det självklara valet Jakobstad framom Åbo, här har hon sin familj men även kollegorna från avdelning sju som hon hade lärt känna under praktikperioden.

– Det är så mycket lättare att jobba på ett mindre sjukhus, här är det nära till allt och alla känner alla. På ÅUCS jobbade jag på två olika avdelningar och det tog mig tio minuter att gå mellan dem, berättar Madeleine.

På Madeleines avdelning arbetar sjukskötare i alla åldrar. Det bästa med variationen i ålder och erfarenhet är att alla ständigt får lära sig nya saker av varandra.

– Som sjukskötare får man lära sig acceptera att man aldrig kommer att kunna allt. Vi har alla våra specialkunskaper och hjälper varandra när det behövs. Det är en ynnest att få arbeta med erfarna och kompetenta sjukskötare som varit i branschen länge, de har så mycket kunskap och de delar generöst med sig av den åt oss gröngölingar.

Byta bransch är ingenting som Madeleine funderar på, att få jobba i vården är allt för meningsfullt för att kunna bytas ut. Dock är hon inte främmande för tanken på att vidareutbilda sig.

– Vi uppmuntras av vår arbetsgivare att vidareutbilda oss genom arbetet eller vid sidan av arbetet. Vi går ofta kurser och uppdateras kontinuerligt med ny information inom vår bransch, berättar Madeleine.

På Social- och hälsovårdsverket vill hon stanna kvar, enligt Madeleine är det en välstrukturerad arbetsplats där allt flyter smidigt.

– Jobbet är omväxlande och roligt, vi gör våra egna scheman och styr därmed över vår egen tid. Vår avdelningsskötare är fantastisk, kollegorna får mig att skratta varje dag och jag får göra något meningsfullt. Det finns inget mer att önska i ett jobb!

Psykiatrisk sjukskötare
Läs Jaanas berättelse

Tills de ungas vingar bär

Ingen dag är den andra lik. Varje klients berättelse är unik och alltid ny. Jag träffar framförallt unga där jag fungerar som deras följeslagare, lyssnare och stöd. Det är en fin känsla att se när de ungas vingar bär. Vi övar bl.a. att vara närvarande i stunden, många unga är idag ensamma och känner stress och press. Arbetet är meningsfullt – och utmanande. Genom utbildningar orkar man bättre i arbetet.

Jaana,
Psykiatrisk sjukskötare

Social­arbetare
Läs Idas berättelse

Socialomsorgen stjäl ditt hjärta

Vad går ditt jobb ut på?
Som socialarbetare inom barnskyddet koordinerar jag stödtjänster utifrån klienternas behov samt fungerar som deras företrädare. I ett sammansvetsat team bestående av socialhandledare, ledande socialarbetare, koordinator och familjerådgivare driver jag klienternas förändringsprocess framåt. Arbetet är i viss mån byråkratiskt, men största delen av tiden spenderas ändå tillsammans med klienterna ute på fältet.

 

Vad är det bästa med ditt jobb?
Den långvariga relationen som skapas med klienterna ger definitivt ett mervärde. Att få hjälpa barn och unga som är utsatta och få följa med dem i förändringsprocessen är anledningen till att jag vill jobba inom barnskyddet.

Ida,
Socialarbetare

Social­handledare
Läs Franks berättelse

Individuellt anpassad service kräver kreativa lösningar

Frank arbetar som socialhandledare och har hand om klienter med neuropsykiatriska diagnoser. Hans uppgift är att hjälpa klienterna med att få vardagen att fungera, det kan handla om allt från matlagning till social träning.

– Det är mitt jobb att hitta de rätta sakerna som fungerar för varje klient. Att ständigt få hitta nya lösningar och infallsvinklar samt att få utmana mig själv är det bästa med mitt arbete. Inget slår heller att på nära håll få följa klienterna när de utvecklas och lär sig nya saker, säger Frank.

Frank Fellman,
Socialhandledare

Verksamhets­ledare
Läs Rasmus berättelse

Belöningen är att se patienten bli bättre

Arbetet är intressant, nödvändigt men också utmanande och krävande. Vi har vår egen vårdmodell som vi tror på och som vi utvecklar kontinuerligt. Vi har även en speciell position inom fältet genom att vi är en av Finlands äldsta kliniker inriktade på ätstörningar, det ger oss bred erfarenhet och mycket kunskap. Belöning är att se patienten bli bättre. Arbetet stöds av intern och extern utbildning och vi har goda möjligheter att utveckla våra egna yrkeskunskaper.

Rasmus Isomaa,
Fredrikaklinikens verksamhetsledare

Studerande
Läs Victors & Annis berättelse

Vill samla erfarenhets­bägaren full!

Anni vill spendera sin tid i Larsmo om somrarna och Victor ska köpa hus i nejden. Men det är inte endast hemtrakten som lockar vid val av sommarjobbsplats.

– Finland är det absolut bästa landet att lära sig vårdyrket i. Här är kvaliteten på vården suverän och man får samla på sig erfarenhet och bygga upp en kompentens som håller var som helst i världen, säger Victor.

Både Anni och Victor är klara med sitt andra studieår till hälsovårdare respektive sjukskötare och arbetar för första gången på Malmska sjukhus. De är båda anställda som närvårdare på avdelning 7 för allmänmedicin, inremedicin och lungsjukdomar.

– Jag har praktiserat här på avdelning 7 redan tidigare i vår, så för mig känns det som hemma. Förhoppningsvis får jag lära mig många nya saker och vara med om så mycket som möjligt i sommar. Erfarenhet gör en säkrare och får en att växa i sin yrkesroll, säger Anni.

Ingen dag är den andra lik för sommarvikarierna Anni och Victor men en sak är säker, de är i goda händer tillsammans med den övriga personalen på avdelningen.

Victor & Anni,
Studerande

Studerande
Läs Jonathans & Didrics berättelse

Inspirerande att få tillämpa skolkunskaperna

Jonathan och Didric är bekanta från fotbollsplanen och studerar idag båda inom den rehabiliterande vården. Jonathan har siktet inställt på att bli fysioterapeut och Didric studerar till ergoterapeut. Under de senaste månaderna har de sommarjobbat på Malmska sjukhus.

– Det är lärorikt och inspirerande att få tillämpa det vi lärt oss i skolan på riktiga patienter. Jag minns när jag första gången skulle träna gång med en strokepatient, det var stort, och något helt annat än när vi övar på varandra i skolan, berättar Jonathan.

Malmska var ett givet val för båda killarna, med studier i Helsingfors ville de komma tillbaka till Jakobstad över sommaren.

– Här kände jag mig direkt som en i gänget. Alla kollegor är otroligt hjälpsamma, det finns alltid någon att fråga råd av. Vi blir behandlade som vilken arbetskamrat som helst, förutom att vi ofta får frågor om hur man hanterar en dator, säger Didric och kikar lurigt upp på kollegorna Isa och Ann-Britt som bryter ut i skratt.

Jonathan & Didric,
Studerande